Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.

Bo i Ro - dokumentation

video och powerpointpresentationer
Här finns powerpointpresentationer och videoklipp från Bo i Ro . Av tekniska orsaker saknas videoklipp från några presentationer och några finns enbart kortare utdrag från.
En skriftlig rapport är under sammanställande.

boiro micro

Litet buller ska man väl tåla eller???

Inledningstalare: Barbro Westerholm, Riksdagsledamot (FP) och tidigare ordförande i Mistras programstyrelse för programmet Ljudlandskap för bättre hälsa. Epost: barbro.westerholm [at] riksdagen.se

Bullers negativa hälsoeffekter är underskattade av politiker och andra beslutsfattare bl.a. för att skadorna kommer smygande och inte är direkt livshotande. Det är därför viktigt att arkitekter, bostadsplanerare och beslutsfattare inom bostadsförsörjningsområdet får kunskap om hur man ska kunna bygga ett ljudlandskap för god hälsa. 

POWERPOINT


I. Hälsa och buller

Kardiovaskulära och metabola effekter av buller

Göran Pershagen, professor vid Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, och överläkare vid Centrum för Arbets- och Miljömedicin, Stockholms läns landsting. Epost: Goran.Pershagen [at] ki.se

Nya forskningsrön om kardiovasulära effekter, främst högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, knutna till långtidsexponering för trafikbuller. Dessutom finns nya studier om metabola effekter, särskilt diabetes typ 2 och övervikt. Sammanställningen baseras på en nyligen genomförd litteraturgenomgång som utgör underlag för nya WHO Environmental Noise Guidelines, där jag medverkat.

POWERPOINT


Traffic noise and risk for diabetes and cancer 

Mette Sørensen, PhD, Leader of Research Group, Diet, genes and Environment, Danish Cancer Society, Strandboulevarden 49, 2100 Copenhagen, Denmark. E-mail: mettes [at] cancer.dk

Exposure to traffic noise has consistently been associated with higher risk for cardiovascular disease. However, noise acts as a stressor and disturbs sleep, which could potentially increase risk for other major diseases. Using Danish cohort and register data we have found traffic noise to increase the risk for diabetes, breast cancer and non-Hodgkin’s lymphoma.

POWERPOINT


Ostörd sömn en förutsättning för hälsa 

Kerstin Persson Waye, Professor, Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, Epost: kerstin.persson-waye [at] amm.gu.se

Ostörd sömn är en förutsättning för mental och fysisk långsiktig hälsa. I urbana miljöer är risken hög att buller och vibrationer stör sömnen. Bullerstörd sömn estimeras av WHO orsaka 903000 förlorade år i hälsa per år inom EU, vilket gör sömnstörningar till den mest framträdande effekten av buller.  Jag kommer att prata om hur buller påverkar sömnen och hur detta kan leda till ohälsa. Vilka ljudnivåer vi bör ha för en god sömn och att vi måste tänka på riskgrupper som t ex barn. 

POWERPOINT


II. Kognition och störning

Buller, minne och inlärning

Staffan Hygge, prof. em. miljöpsykologi, Högskolan i Gävle, Epost: Staffan.Hygge [at] hig.se

En översikt av hur olika slags buller påverkar minne och inlärning, särskilt hos barn i skolåldern. En åtskillnad görs mellan studier där det som skall läras in är: (1) textbaserat och bullret kommer från transportmedel som flyg, tåg och vägtrafik, och (2) talbaserat och talet förvrängs av dålig akustik, som höga bakgrundsljudnivåer eller långa efterklangstider.

POWERPOINT


Bullerstörning: Vem, var och av vad?

Mats E. Nilsson, professor, Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, gruppledare för ljudmiljögruppen, Gösta Ekmans laboratorium, Stockholm. Epost: mnn [at] psychology.su.se 

Föredraget beskriver forskningsläget kring upplevd bullerstörning: Hur bullerstörning definieras och mäts, personfaktorer som påverkar upplevelsen av buller, skillnader mellan bullerslag i hur störande de upplevs och faktorer i boendemiljön som kan minska bullerstörning.

POWERPOINT


III. Buller, boende, lag och rätt

 

Nya regler i bygg- och miljölagstiftningen

Andre Hjärne Dalhammar stadsjurist, miljöförvaltningen, Malmö stad, Epost: andrea.hjarne-dalhammar [at] malmo.se

Bostadsbristen (och bl.a. klimatskäl), har medfört lagändringar för att möjliggöra bostadsbygge i tät stadsmiljö. Ändringarna innebär en samordning mellan plan- och bygglagstiftningen och miljölagstiftningen, bl.a. så att bullerbestämmelser i nya detaljplaner och bygglov sätter gränser för miljötillsynen. Nya riktvärden har också tagits fram för bl.a. trafikbuller. Här redovisas en sammanfattning av den nya regleringen, och vad den innebär för miljötillsyn och boende.

POWERPOINT


Dag Glebe

Vad betyder de nya bullerreglerna för ljudmiljön inomhus?

Dag Glebe: Tekn.Dr i akustik, Forskningschef på SP Ljud och Vibrationer, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Epost: Dag.Glebe [at] sp.se

Att vi idag kan bygga bättre isolerade fasader innebär inte att det är oproblematiskt att höja de tillåtna nivåerna på utomhusbuller. Två större frågetecken är hur man med beräkningsmodeller ska kunna säkerställa att nivåerna blir acceptabla, vilket var en förutsättning för hur de nya bullerreglerna utformades, och dels hur lågfrekvent buller faktiskt påverkar inomhusmiljön. Speciellt maximalnivåer, ljudnivåer på den så kallade tysta sidan och lågfrekvensbuller är svagheter hos dagens beräkningsmodeller. Detta, i kombination med svårigheterna med att isolera bort lågfrekvensbuller även med dagens moderna byggtekniker, innebärr att konsekvenserna av de nya bullerreglerna är svårförutsägbara, både på kort och lång sikt.

Powerpoint


IV. Strategier för hållbar stadsutveckling

Trafikbuller i Göteborg  från 1975 till 2025

Mikael Ögren, Tekn. Dr.  Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, Epost: mikael.ogren [at] amm.gu.se

Under perioden 1975 – 2015 har trafiken och befolkningen i Göteborg ökat. Samtidigt har ljudemissionerna per fordon varit oförändrade eller till och med ökat. Detta medför att fler är  exponerade för höga bullernivåer idag jämfört med 1975. Men vad kommer att hända fram till 2025? Kan vi vända utvecklingen, och vad krävs i så fall?

POWERPOINT


Nytt regelverk om buller (Video saknas)

magnus l

Magnus Lindqvist, utredare, Boverket – Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende. Boverket,  Karlskrona. Epost: magnus.lindqvist [at] boverket.se.

Hösten 2012 initierade regeringen ett arbete med förändringar som berör bullerområdet. Arbetet är nu i stora delar genomfört och består av ändringar i lagstiftningen, ny förordning om trafikbuller och vägledningar om industribuller från ansvariga myndigheter. Vad innebär förändringarna och varför har de genomförts.

POWERPOINT


Rofylldhet - investering eller kostnad? (Video saknas)

erik s

Erik Skärbäck: Professor i Översiktlig planering, Institutionen för Landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp. Epost: Erik.Skarback [at] lpal.slu.se

Jag tänker på min föredragning presentera f.a. två studier, en om en enkät till personalen på KI Solna där de besvarat sina upplevelser omgivningens karaktärer och där rofylldhet föll ut som särskilt starkt relaterad till stress, samt att unga doktorander var särskilt utsatta. Den andra studien om två av mina studenters enkäter i sina hemstäder i Kina resp. Ryssland, där Rofylldhetskaraktären föll ut som den mest prioriterade och önskade.

POWERPOINT


AVSLUTANDE TANKAR FRÅN SAMTLIGA TALARE

boiro alla

BO I RO - AVSLUTNING - UTDRAG

Talarnas tankar om dagsläge och framtid**:

 

LJUDFIL

 

Transkript:

"… Om tio år efter att ha tillämpat denna förordningen är det ingen som kommer att komma ihåg hur eller varför den kom till i domstolarna. Då är det paragraferna som gäller".    

    Andrea Hjärne Dalhammar, Stadsjurist, Malmö

 

"…vi behöver få fram positiva möjligheter och prata mer med varandra inom olika discipliner, prata mer ljudkvalitet och mindre buller och se framåt; vad kan man göra som är positivt."

    Magnus Lindqvist, utredare, Boverket

 

"…vi pratar väldigt ofta om genomsnitt eller andelar osv, men vi måste tänka på att vi har väldigt många människor ute i samhället som befinner sig i olika skeenden i livet där vi är mer känsliga i en stressad situation, där vi behöver ha en extra buffert och inte ligga på gränsen av vad vi klarar av. Det finns väldigt många sådana skeenden i [...] som  när man får barn eller blir gravid,  när man blir äldre. Alla de här skeendena ger väldigt mycket att tänka på när man gör bedömningar…"

    Kerstin Persson Waye, professor, arbets o miljömedicin, Göteborg

 

" …we know already that traffic noise can cause cardiovascular diseases, but maybe this is just the top of an iceberg. Our new research has shown that maybe other mayor diseases are also affected. so we need more research to know the whole picture of traffic noise."

    Mette Sörensen, Cancer Institut, Köpenhamn

 

"Jag hoppas att vi kommer att se i framtiden att vi kommer att se att detta är meningsfullt. Min egen uppfattning är att i ena änden står man och slåss med decibeltal när man bygger bostäder, medan vi kan gå åt andra hållet och se att man har något som är meningsfullt och gör så bra lösningar man kan i ett större perspektiv, och det kan kräva att vi måste göra en del sker lite mera komplicerat, vi gör det för att det behövs i så fall. Man skall göra dem så komplicerade att de blir meningsfulla, men inte mer komplicerade än så. Då kanske vi får släppa en del på decibel A som vi talar om och så vidare och titta på det som gör att vi får en förbättring i vårt livsperspektiv och vårt vardagsliv."

    Dag Glebe, forskningschef, SP

 

"Jag skulle gärna vilja ta upp en sak som gäller bullerforskning och det är ingen tvekan, säger jag, att den här nya studierna av allvarliga hälsoeffekter [....??...] kan komma att ändras igen. [...?..] nämligen rökning som en parallell nämligen att det för trettio fyrtio år sedan var otänkbart att förbjuda rökning. Kanske blir det liknande vad gäller buller, om de här allvarliga hälsoeffekterna står sig. Jag håller med Göran, åtminstone delvis, att det kanske är okunskap bland politiker och andra om de här fynden. Jag tror också ett argument bland de som kan nåt, är att dom gäller inte för dagens byggnader. Vi kan bygga bättre. De här resultaten gäller för dåliga byggnader från förr i tiden. [...] Vi behöver få fram data över skillnader mellan nya välbyggda hus och gamla."

    Mats E Nilsson, prof. psykologiska institutionen, Sthlm

 

"...det finns ändå lite ljus i horisonten, vi börjar se att man tar hänsyn till buller när man upphandlar, till exempel så ryktas att Göteborgs kommun ska kika på bullernivån på alla däck man köper in till kommunens egna bilar. Såna initiativ får mig att långsamt se mot en svagt ljusnande horisont i alla fall. Sen tror jag jättemycket på information. Om alla lägenheter i Sverige vore bullerdeklarerade på samma sätt som de är energideklarerade så skulle vi ha kommit långt.

    Mikael Ögren, akustiker, arbets- och miljömedicin, Göteborg

 

"...Jag tror att vi kommer till den nivån där vi kan skippa regler; det är ändå den som ska känna en marknad för att kunna sälja eller hyra ut de lägenheter man bygger. alltså det är en bedömning hos projektutvecklarna, Skanska, NCC, PEAB, och om dom känner att dom inte kan sälja sen till de långsiktiga förvaltarna som ANF, Wasakronan, Ensö m.m. så kommer det ändå inte att byggas. Det blir en fråga om att verkligen titta på ljudkvaliten totalt. Då kommer akustikerna att komma tillbaks, och kan visa på hur det ska låta bra osv. Jag tror den här sifferexcersisen med regleringar hit och dit kommer nog att falla undan, faktiskt.

    Erik Skärbäck, prof. SLU, Alnarp

 

" Jag har jobbat med miljömedicinsk forskning och riskbedömning i mer än fyrtio år. Jag har under den tiden mig veterligt aldrig varit med om någonting som den här nya förordningen om buller; att man tillåter mer exponering i ljuset av nya forskningsrön som visar på allvarliga hälsoeffekter. I vissa avseende medför den en skärpning, det är alldeles riktigt som Magnus säger, men i andra avseende är det en relaxering av exponeringen. Vi riskerar att bygga fast oss i väldigt många bostäder med undermålig bullermiljö där vi kommer att se konsekvenserna under decennier.

Man kan reflektera över varför det har blivit så här och det är ingen tvekan om att det är motstående intressen som skall vägas ihop. Det finns mycket stora intressen som talar för det skall byggas mer, folk ska ha någonstans att bo m.m.

Jag har varit med om andra liknande utvecklingar; bland annat det som Mats hänvisade till, om passiv rökning, och det är alldeles riktigt att det blev en helt ny diskussion, när det inte bara handlade om besvär, att det luktade illa, utan att det orsakade lungcancer och hjärtinfarkt. Det var inte speciellt betydelsefulla effekter ur folkhälsosynpunkt, men det vände ändå på diskussionen. Jag ser en liknande utveckling när det gäller luftföroreningar. 

Där är man ungefär tjugo år före bullerforskningen vad gäller allvarliga hälsoeffekter. Där är det numera accepterat

i breda lager av kliniskt verksamma läkare att luftföroreningar orsakar hjärtkärlsjukdomar. Det publiceras i specialisttidskrifter. Där är vi inte riktigt än på bullersidan. Vi som jobbat med det här och andra experter tolkar resultaten som orsakssammanhang när det gäller hjärtkärlsjukdomar och samhällsbuller. Det är många studier, välgjorda studier som pekar på samband. men det behövs mer forskning och jag hållar helt med andra här om att vi har fantastiska möjligheter i norden att bedriva epidemiologisk forskning. Ledande bullerforskning bedrivs faktiskt i norden och i vårt land. Samtidigt satsas oerhört små resurser, så där måste vi få en förbättring. 

…Jag tror på sikt ändå  att vi kommer att se på buller mycket allvarligare än vad de flesta gör idag.

    Göran Pershagen, prof. arbets och miljömedicn, Stockholm

___________________________________________

** pga tekniska problem saknas dessvärre Staffan Hygges inlägg. 

Barbro Westerholm fick lämna konferensen vid tidigare tillfälle för andra uppdrag och kunde inte medverka vid slutdiskussionen.

 

 

                                                                                                              

lmc logg

LjudmiljöCentrum vid Lunds universitet
Institutionen för kulturvetenskaper, LUX
Helgonavägen 3
22362 Lund

046 2220946
070 7711085

Postadress:
Box 192, 223 62 Lund

Epost: projektledare [at] ljudcentrum.lu.se