Projektledare doc Jonas Brunskog: Idag saknas studier som visar sambandet mellan lärarens röstohälsa/-hälsa i relation till röstanvändning, bakgrundsbuller och hur den fysiska miljön är utformad i klassrum och andra undervisningslokaler. Projektet ska undersöka sambandet mellan hur man använder rösten och rummets egenskaper inklusive bakgrundsbuller. Resultatet ska ge riktlinjer för hur en god talarmiljö bör vara i undervisningslokaler och andra salar som används för tal utan förstärkning. Länk till SvD-artikel om projektet.
Status: påbörjat
Kontaktperson: Jonas Brunskog, DTU.
Medverkande forskare: Doc Jonas Brunskog, AT, Ørsted, DTU,
samt LLL, Lunds universitet
PhD Anders Christian Gade, AT,
Ørsted, DTU, (doktorand, Dito), PhD Erling Nilsson,Ecophon,
Professor Anders Löfqvist, Avd. för logopedi, foniatri och
audiologi, Lunds Universitet, Med Dr Öl, foniater Roland Rydell,
Dito, Doc, foniater Lucyna Schalén, Dito, Leg. logoped,
universitetsadjt. Viveka Lyberg Åhlander, Dito, Docent, Öl Jörn
Nielsen, Yrkes- och miljömedicin, Lunds Universitet, Docent, Öl Maria
Albin, Dito, samt LLL
Formas beviljar medel för projekt om samtidig exponering av buller och partiklar
Formas beviljar medel för forskningsprojekt som studerar samtidig exponering av buller och partiklar beviljas 3.240.000 av Formas. Projektet är knutet till Ljudmiljöcentrum i Lund och leds av Anders Gudmundson.
Epidemologiska studier visar att samtidig exponering för luftburna
artiklar är en riskfaktor för hjärtsjukdomar och dödlighet. I
stadsmiljön är det uppenbart att den gemensamma upphovskällan är
trafiken. Det huvudsakliga målet med projektet är att bestämma påverkan
från samtidig exponering av luftburna partiklar och buller på mätbara
fysiologiska effekter på människan.
Status:
påbörjat
Kontaktperson: Anders Gudmundson,
Institutionen för designvetenskaper, avd för ergonomi och
aereosolteknologi
De LLL-anslutna forskarna Maria Albin (yrkes- och miljömedicin) och Gerd
Johansson (ergonomi) har tilldelats FAS-medel till starka
forskningsmiljöer för Centre for Medicine and Technology for Work Life
and Society (METALUND). I projektet inbegrips indirekt även buller- och
ljudmiljöfrågor.
Status: pågående
Kontaktperson:
Maria Albin, Institutionen för yrkes- och miljömedicin, Gerd Johansson,
Institutionen för designvetenskaper, avd för ergonomi och
aereosolteknologi
Projektet studerar sambandet mellan exponering för trafikbuller i
bostaden samt positiva rekreationsvärden i närområdet och hälsa. För
detta används två större frågeformulärsundersökningar (en
basundersökning och en uppföljning) kombinerad med Geografiska
informationssystem (GIS).
De huvudsakliga syftena är att: 1)
konstruera förbättrade metoder för skattning av befolkningens exponering
för trafikbuller och tillgången till positiva rekreationsvärden, 2)
studera sambandet mellan dessa aspekter på boendemiljön och trivsel i
området, fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga, återhämtning (sömn),
övervikt och behandling för blodtryckssjukdom, 3) undersöka om effekten
skiljer sig beroende på ålder, kön eller socioekonomiska förhållanden,
samt 4) uppskatta den relativa betydelsen av individfaktorer respektive
omgivningsfaktorer för de studerade förhållandena.
Status:
projekterat
Kontaktperson: Maria Albin, Institutionen för
yrkes- och miljömedicin, Erik Skärbäck, SLU, Jonas Brunskog, DTU
Epidemologiska studier visar att samtidig exponering för luftburna
artiklar är en riskfaktor för
hjärtsjukdomar och dödlighet.
I stadsmiljön är det uppenbart att den gemensamma upphovskällan är
trafiken. Det huvudsakliga målet med projektet är att bestämma påverkan
från samtidig exponering av luftburna partiklar och buller på mätbara
fysiologiska effekter på människan.
Status:
projekterat
Kontaktperson: Anders Gudmundson, Institutionen
för designvetenskaper, avd för ergonomi och aereosolteknologi
Klara Liljewalch-Fogelmark "Tågbuller i Skåne-befolkningens exponering"
(examensarbete i Naturgeografi). Arbetet beskriver skattningar av buller
från tågtrafik i Skåne sant skåningars exponering för tågbuller och
bygger på ett framtaget program som beräknar bullerzoner kring
järnvägssträckor, vilka approximerats som linjekällor. Baserat på
tågtrafikinformation från 2005 från södra banregionen har bullervärden
för tågtrafik i Skåne skattats med hjälp av en förenklad version av den
Nordiska beräkningsmodellen för buller från spårbunden trafik, NMT. För
exponeringsberäkningar har befolkningsdata från 2003 använts.
Status:
genomfört
Kontaktperson: Klara Liljewalch-Fogelmark,
Jonas Ardö, GIS-centrum
Ett projekt vars tema är analogt med de gamla Tandtrollen. Avsikten är
att för förskolebarn och deras föräldrar påpeka riskerna med ljud och
oljud i tid och otid. Framför allt höga ljud och deras fördärvliga
påverkan på snäckan, centrum för hörseln. Finansiering av en förstudie
till projektet ges av Sparbanksstiftelsen Skåne
Status:
pågående
Kontaktperson: Nils Stormby
Projektet avser att mäta hur läsning hos studenter och ungdomar påverkas
av samtidig musiklyssning (självvald eller inte) eller exponering för
bakgrundsljud av olika slag. Genom att mäta läsprocessen med
ögonrörelsemätare (eye-tracking), läsförståelsetester m.m. vill
undersökningen skapa förståelse för ungdomars och studenters läsbeteende.
Status:
delprojekt genomfört, större projekt projekteras
Kontaktperson:
Kenneth Holmqvist, Frans Mossberg, Magnus Lindgren,
Projektets syfte är att 1) digitalisera svaren på en frågelista som
sändes ut från folklivsarkivet vid Lunds universitet i årsskiftet
2005/2006. Under rubriken Ljud och oljud (LUF 219) efterfrågades
människors utsagor om vad ljud betytt i deras liv. En digitalisering
möjliggör att öka materialets tillgänglighet som forskningsbas 2)
sammanställa och utvärdera svaren. Arbetet vill lyfta fram centrala
perspektiv och beskrivna erfarenheter och ge forskare som vill använda
materialet överblick över det för att snabbt orientera sig kring dels
vilka frågeställningar materialet kan användas på, dels vilka områden
och aspekter av ljud och oljud som behandlas.
Status:
projekterat
Kontaktperson: Frans Mossberg, Institutionen för
konst- och musikvetenskap, Charlotte Hagström, Institutionen för etnologi
Idag finns funktioner för mjuvaruanalys av ett musikaliskt framförande
spridda över en rad komplexa och ofta kostsamma programvaror. Projektet
avser att utforska möjligheter att konstruera en programvara exklusivt
avsedd för musik- och framförandeanalys.
Mjukvaruvisualisering
av musik innebär att ljudande musik blir grafiskt synliggjord, vilket
ger ökade möjligheter till förståelse av nyansernas betydelse inte minst
vad gäller timbre, timing och expressivitet i vokala framföranden. Ett
syfte är att kunna föra upp observationer på ett empiriskt och bevisbart
plan för att underlätta en gemensam musikvetenskaplig diskussion om
individuella upplevelser och observationer.
Synkron observation av
ljudande musik tillsammans med observation av grafiska representationer
av ljudsignalen, och analys av identifierabara korrelationer mellan dem,
underlättar en inringning av moment och variabler i det musikaliska
flödet på sätt som svåreligen förut kunnat göras.
Status:
projekteras
Kontaktperson: Frans Mossberg, Institutionen för
konst- och musikvetenskap,
Jonas Brunskog, DTU
Hörselskador och tinnitus är inte bara något som affekterar den drabbade
och hans närmaste omgivning, utan även något som kostar samhället stora
summor pengar i såväl fråga om vård, preventiva åtgärder, hjälpmedel och
försäkringskostnader. Projektet vill ställa samman en samhällsekonomiska
kostnadsskattningar med data från hörselvården.
Status:
projekteras
Kontaktperson: Björn Lindgren, Lunds centrum för
hälsoekonomi, Ingrid Lennart, Universitetssjukhuset i Lund, Avdelningen
för logopedi, foniatri och audiologi
Ljud – vardagens osynliga informationsbärare
Projektet
syftar till att undersöka vilka akustiska och signifikativa egenskaper
hos ljud som fungerar effektivast som informationsbärare i samspelen
mellan människa och maskin.
Projektet är att se som ett
pilotprojekt för att ge underlag till formulering av ett långsiktigare
forskningsprojekt. Projektet har tre huvudskaliga uppgifter: 1) att
inventera kunskapsläget om hur det artificiellt skapade ljudet ska
utformas och användas i vår vardagsmiljö. Hänsyn tas till både synsvaga
och normalseende. 2) genom en mindre empirisk studie skaffa underlag
till fortsatta studier om hur ljud bör utformas för att kunna vara en
effektiv informationsbärare som optimalt kan användas av en större del
av befolkningen, 3) genom att utföra såväl studier i den verkliga miljön
som i laboratoriemiljö skaffa underlag för hur den fortsatta studien
bäst bör utformas.
Status: projekteras
Kontaktperson:
Gerd Johansson, Institutionen för designvetenskaper, avd för ergonomi
och aereosolteknologi
Uppdaterad: 2009-09-07