Detta nyhetsbrev är ett utskick från Ljudmiljöcentrum vid Lunds Universitet till dig som visat intresse för centrets verksamhet. Vill Du meddela oss något är du högst välkommen att göra det. Svara då helst till adressen längst ner på denna sida.

Kamp mot "decibelknark" och "bullerfascism"
Dagens Nyheter går till kamp emot decibelknarket! I en artikel av Lars Ryding skräds inte orden mot bullernjutande eccentriska män på sina fantastiska maskiner till sjöss och på land. Hans sommarbetraktelse från Stockholms skärgård noterar ett landskap som förvandlats till ett mindre ljudinferno av motorbåtar, vattenskootrar och högljudande motorcyklar m.m.
Ljudmiljöcentrum sluter upp bakom kampen och fortsätter förespråka Ansvar, Hänsyn och Omdöme i våra gemensamma ljudmiljöer. Läs mer.

Lundabuller på tapeten igen
Trots att Lund är en stad med jämförelsevis ganska milda ljudmiljöer är många Lundabor exponerade för alltför höga bullernivåer i sina bostäder. Inventering av trafikbullerexponeringen gjordes redan 1992, men ännu räknar kommunen med att det kommer att dröja ända till 2030 innan alla som behöver har erbjudits bullersanering. Bristande tillgångar på ekonomiska medel visar sig som vanligt vara en bov i dramat. Kanske vore det läge för en bullerfond där välbeställda lundabor kunde donera medel för att förbättra ljudmiljöerna för bullerstörda bröder och systrar i Lund. Läs mer

Tysta områden i Helsingborg
I Helsingborg finns det sex tysta områden runt om i kommunen där ljudnivån där får inte överskrida 40 decibel. Där går inte att bygga och dra nya gator eller vägar hur som helst. Jämför man med ett lågmält samtal på c:a 50 decibel är det lätt att förstå att detta är en kraftfull markering. Ljudmiljöcentrum stöder värnandet om värdefulla ljudmiljöer och föreslår alla landets kummuner att proklamera sina egna lokala tysta områden. Något som sedan med fördel kan marknadsföras inom turist- och fritidsnäringen. Det kostar inte mycket - men är desto mera värt, och värdet kommer att öka...Läs vad Helsingborgs Dagblad skriver om ljud, ljudmiljöcentrum, hälsa och välbefinnande. Läs mer och mer.

Utställning om ljuddesign i Milano
På designmuseet Il Triennale i Milano visades i våras ”Sound objects”, en utställning om ljuddesign i vardagsprodukter. De flesta besökarna gick rakt fram till någon av de tolv röda megafonerna i det lilla utställningsrummet och försökte titta in i dem, bara för att få ett ljud rakt i ögonen. Här ”tittade” man genom att lyssna. Och hade man inte tänkt på det förut, insåg man hur vanligt det faktiskt är att ljud definierar en produkt. Vare sig det handlar om ljudet när ett mejl skickas i väg från datorn eller plinget när maten i mikrovågsugnen är färdig. Medveten utformning av ljud inom- och utomhusmiljöer, prylar och produkter, allt från möbler till mobiltelefoner väcker större och större intresse från såväl designers som konsumenter. Läs mer.

Om väggarna kunde tala… Nu kan de! - Från bakplåtspapper till högtalarrevolution.
En helt ny högtalartyp håller på att utvecklats av ingeniörer vid brittiska Warwick University. Högtalaren är bara 0.25 mm tjock, flat som ett papper och kan hängas på väggen som en tavla. Den är lätt, lättplacerad och billig att tillverka och kan dessutom leverera ett klart och tydligt ljud. FFL står för Flat, Flexible Loudspeaker och tänkt att vara ett idealiskt koncept i en rad sammanhang stora som små, i hem eller offentlighet, enligt tillverkaren Warwick Technologies.
Högtalaren beståer av ett tunt laminat som omvandlar den elektriska signalen till ljud. Produkten vars tidigaste prototyper bestod av bakplåtspapper och folie är nu redo revolutionera ljud- och audiovärlden. Läs mer.

Fördubbling av bullerstörningar från trafik i storstadsområden på 10 år
Antalet Stockholmare som upplever sig störda av trafikbuller har fördubblats på 10 år. Det hävdar den just publicerade regionala miljöhälsorapport som tas fram vart fjärde år av Karolinska Institutets folkhälsoakademi, på uppdrag av Stockholms läns landsting.
Var femte Stockholmare besväras av buller som främst kommer från vägtrafiken, vilket är en fördubbling på tio år. Mest störs de som bor i Stockholms innerstad, minst besvärade är invånarna i Värmdö kommun.
Många upplever försämrad och störd sömn, akuta kroppsliga stressreaktioner, försämrad inlärning och sämre prestation. Längre exponering för trafikbuller i hemmet ökar dessutom risken för kroniska hjärt- och kärlproblem, bland annat högt blodtryck och hjärtinfarkt. Det visar en rad färska studier från bl.a. ljudmiljöcentrum. Läs mer

Internationell uppmärksamhet på Lundastudie av blodtryck och trafikbuller
Nya studier i Lund bekräftar tidigare observerade samband mellan bullerexponering och blodtryck
Särskilt unga och medelålders ser ut att påverkas mer än personer över 60 år, visar en studie som omfattar nästan 28 000 personer i Skåne. -Vi påvisar solida samband mellan trafikbuller och högt blodtryck. Samtidigt får vi också fram skillnader mellan olika åldersgrupper, säger forskare Theo Bodin vid Lunds universitet, som lett studien.
Resultaten redovisas i tidningen Environmental Health och den här kunskapen kommer att vara viktig i framtiden när bebyggelse och trafikleder ska planeras. "Bullret kanske tidigarelägger debuten för högt blodtryck. Och ju längre man går med högt blodtryck, desto mer ökar risken för till exempel hjärtinfarkt", säger Theo Bodin. BBC har uppmärksammat studien från forskargruppen i vilken Ljudmiljöcentrums docent Maria Albin medverkat. Läs mer.

Lundaprojekt om pluggande, ögonrörelser och ljudpåverkan i media igen!
Ljudmiljöcentrums tidigare offentliggjorda pilotstudie om musiklyssning och studier där studerande fick läsa till ett antal olika ljudmiljöbetingelser typ musik, tystnad och cafeljud omskrevs på nytt i somras, denna gång var det studenternas egen Lundagård som intresserade sig för projektet. Genom att avläsa ögonrörelser med hjälp av humanistlaboratoriets s.k. Eye-tracking-utrustning och sedan analysera datan från försöken kunde forskarna se hur läsning och läsförståelse påverkades av ljudomgivningen. Projektet vars pilotfas finansierades av Sparbanken Finns Framtidsstiftelse har idag beviljats fortsatt stöd för 2009, denna gång i form av tvärvetenskapliga utvecklingsmedel från universitetet. Försöken fortgår i humanistlaboratoriet med en forskargrupp från psykologi, kognitionsvetenskap och musikvetenskap. Läs vad Lundagård skrev här.

Fåglarnas på telefontrådar blir musikpartitur
Fåglar skapar inte bara musik genom sin sång. Deras innebördes positioner när de sitter på telefonledningarna kan bli till musik i sig, i alla fall när de observeras av någon som den brasilianske kompositören Jarbas Agnelli. Kanske kan omvandling till musik och ljud påvisa mönster i naturens och fåglars beteende på oväntade sätt, det tror i alla fall Agnelli, som dock tillägger at han inte gör anspråk på att funnit något helt unikt eller orginellt. Se fåglarna och lyssna själv.

Vägnäten växande hot mot landskapet
Våra vägar och järnvägar blir till barriärer som inverkar negativt på djurs och människors livskvalitet. I flera europeiska länder är läget kritiskt.
När landskapet fragmenteras av vägar och järnvägar får djur och människor svårare att röra sig i landskapet. Livskvaliteten försämras och sociala, kulturella och ekologiska värden försvinner.
Andreas Seilers samlar erfarenheterna från det avslutade Mistra-programmet INCLUDE och konstaterar att landskapsfrågorna tidigt måste in i planeringsprocessen för infrastrukturprojekt, samt även vikten av större medverkan från medborgarna i beslut som tas. Det kan tyckas enkelt, men det kräver nya verktyg och modeller i planeringsarbetet, säger Seilers.
Forskningsprogrammet Include har samlat kunskap och tagit fram lösningar på väg mot en hållbar utveckling ifråga om landskapsplanering och infrastruktur. Läs mer.

Ljudvågor räddar svenska vägar
Slutligen kan vi konstatera att ljudens användningsområden aldrig upphör att fascinera. Allt från musikens kraft över våra känslor till ekolod, röntgen, radar och ultraljud i diagnostistik och behandling inom medicin och vetenskap. Alldeles färskt kan rapporteras att en ung Lundaforskare håller på att utveckla en metod för att med hjälp av ljudvågor upptäcka hur vägbanor ser ut inuti. Detta för att kunna förebygga och förutse de allvarliga skador på våra vägar som kan orsakas av felaktig konstruktion, material eller grundläggning. Kostnaderna för underhåll och reparation av vägnätet är idag i det närmaste ofantliga. Idag handlar Vägverket och Banverket upp projekt för 24 miljarder kronor årligen och det flesta bygger bara på kvalificerade gissningar. Nils Rudén heter forskaren som tagit fram metoden som hoppas kunna spara både pengar och liv. – Men med ljudvågor kan man, ungefär som röntgen eller ultraljud, synliggöra och få information om materialets sammansättning och styvhet på en dataskärm. Läs mer

En trevlig höst och behagliga ljudlandskap önskas nyhetsbrevets läsare!

GE LJUDMILJÖCENTRUM TIPS OM AKTUELLA LJUDMILJÖNYHETER!

Skicka dem till:

Webbmaster

2009-05-25